Eldhuset (dialektalt “sters/störhöjs” antas komma från benämningen stekarhus) hör till den allra äldsta hustypen med rötter i medeltiden. Här saknas både fönster, golv och murstock. Istället finns små gluggar för ljusinsläpp och ett hål i taket där röken letar sig ut. Idag finns kvarvarande eldhus främst i fäbodmiljö, med sin största koncentration vid Ärteråsens fäbodar.
Detta eldhus härrör från 1800-talets början. Den vidbyggda mjölkboden, timrad av endast fyra varv kluvet timmer, dateras till 1742. Taket repareras, får nya grankrokar och ny taktäckning av kluvet virke.
